Produktion kan bestå av solpaneler eller vindkraftverk anslutna till 0,23- eller 0,4 kV-nät.

Objektet ansluts till en anslutningspunkt via exempelvis en kabel eller brytare. I en tilläggsmodul finns även en specialanpassad beräkningsrutin för produktion för att beräkna dess påverkan på elkvaliteten i nätet. Denna baseras i stor utsträckning på rapporterna MIKRO och AMP från Svensk Energi.

 

 

Formulär

I formuläret anges ID och GS1-koden på den kopplade kundanläggningen. När en GS1-kod anges visas ägaruppgifterkopplade till den aktuella kundanläggningen. Även serienummer, tillverkningsdatum och övriga anteckningar kan anges om så önskas.

För att möjliggöra nätberäkningar med produktion fylls även fälten under nätberäkningsdata i. För solpaneler anges aktiv effekt (kW), effektfaktor (cosfi), faskod (exempelvis L1-N eller L1-L2-L3-N), samt ifall obalansskydd är installerat (gäller trefasig anslutning). Om obalansskydd saknas för en trefasigt ansluten anläggning beräknas denna som enfasigt ansluten.

 

För batterier, ställ in aktiv laddningseffekt (kW), aktiv urladdningseffekt (kW) och eventuellt max reaktiv effekt (kVAr).

 

För vindkraftverk anges samma värden som för solpaneler, samt även värden under fliken ”Vindkraft”. Här anges vilken typ av generatorinkoppling som används, direktansluten, dubbelmatad induktionsgenerator (DFIG) eller fulleffektomriktare. Istället för effektfaktor kan den reaktiva märkeffekten anges. Maximal aktiv och reaktiv effekt avser de effekter som vindkraftverket inte överskrider oavsett väderleksförhållanden (mätt som ett tio sekunders medelvärde).

För att inkludera kraftverkets påverkan på kortslutningsströmmar i nätet kan även kortslutningsvärden fyllas i.

I tilläggsmodulen för Distribuerad generering kan även beräkningar av flickervärden utföras, och för detta behöver fälten i delen Flicker fyllas i.

För att kunna utföra dessa beräkningar anges N120, vilket avser det maximala antalet tillåtna inkopplingar under ett tvåtimmarsintervall, samt vilken turbintyp som används. Kodlistan för turbintyp lagrar flickerkonstant, flickerstegsfaktor samt spänningsändringsfaktor för turbinen. Samtliga konstanter anges för fyra olika kortslutningsvinklar, och den som stämmer bäst överens med kortslutningsvinkeln i den aktuella anslutningspunkten används i beräkningarna.

 

 

Flickervärden

För flickerberäkningar anges N120 (antal tillåtna starter under ett tvåtimmarsintervall), samt turbintyp, vilket anger värden specifika för turbintypen. Dessa värden består av:

 

-Cf – flickerkoefficient

-Kf – flickerstegfaktor

-Ku – spänningsändringsfaktor

 

Samtliga angivna för kortslutningsvinklarna 30°, 50°, 70° och 85°.

Om inget värde är satt används extremvärdena ku=3 och cf=20 i beräkningar.

 

 

Utföra beräkningar med produktionsanläggningar

Standardvalet när man utför beräkningar är att produktionsanläggningar ignoreras. För att ta hänsyn till dessa anläggningar måste man bocka i valet Inkludera produktion under fliken Produktion i beräkningsfönstret. För att inkludera batterier, markera rutan Inkludera energilagring (batterier) och välj om batterierna ska laddas eller laddas ur. Procentvärdet kan ändras för att justera inmatningen från produktions-/batterianläggningar.

 

För att ta hänsyn till enfasigt anslutna anläggningar måste en osymmetrisk last- och felströmsberäkning utföras. Utför man en vanlig last- och felströmsberäkning antas samtliga komponenter vara trefasiga.

För mer information angående osymmetriska beräkningar, se bilaga Osymetriska beräkningar.

För att använda den speciella beräkningen för produktion som ingår i tilläggsmodulen distribuerad produktion, ändra Typ av beräkning i nätberäkningsfönstret  till Produktionsberäkning. Efter att ha ändrat typen hämtas startvärden från en referensberäkning, och andra inställningar kan anges.

 

Under en produktionsberäkning utförs två beräkningar: en med 100 % förbrukning och 0 % produktion, och en annan med 0 % förbrukning och 100 % produktion. Resultaten från dessa två beräkningar jämförs sedan i resultaten.

 

Batterier är inkluderade i en produktionsberäkning. Batteriet antas laddas under beräkningen med 100 % förbrukning och 0 % produktion, vilket innebär att den aktiva laddningseffekten läggs till förbrukningen vid anslutningspunkten. Vid beräkningen med 0 % förbrukning och 100 % produktion antas batteriet urladdas, vilket innebär att den aktiva urladdningseffekten läggs till som en kraftkälla vid anslutningspunkten.

Inställningar specifika för denna beräkningstyp hittas under fliken Avancerade inställningar.

 

 

 

 

 

 

Resultat från en produktionsberäkning

Resultat från en vanlig beräkning där valet gjorts att inkludera produktionsanläggningar kan analyseras precis som vanligt genom att till exempel visa resultatet tematiskt i kartan, eller högerklicka på ett objekt och välja Beräknade värden > Alla beräkningar eller liknande.

 

Beräkningsrutinen i tilläggsmodulen för Distribuerad generering ger utöver alla vanliga resultat även följande:

 

-Max spänning

-Min spänning

-Differens mellan max och min spänning

-Spänningsobalans

-Spänningsändring vid in-/ urkoppling vid aktuell anslutningspunkt

-Spänningsändring vid in-/ urkoppling vid närmaste sammankopplingspunkt mot andra kunder

-Flicker under drift (vindkraft)

-Flicker vid uppstart (vindkraft)

-Spänningsändring vid uppstartsförlopp (vindkraft)

 

Efter en beräkning lagras resultaten för alla objekt som vanligt. För att få en enklare översikt över hur elkvaliteten påverkas av produktionen finns en rapport framtagen för detta. Det finns även en förenklad rapport som endast listar produktionsobjekten.

 

 

Beräkningar som utförs i tilläggsmodulen

Beräkningarna utgår till stor del ifrån rapporterna MIKRO och AMP från Svensk Energi. För att beräkna max/min spänning utförs två separata nätberäkningar, den ena med antagandet max last/ingen produktion, och den andra vid max produktion/ingen last.

För vindkraftverk används den maximala aktiva och reaktiva effekten i beräkningarna om denna är angiven. För direktanslutna generatorer uppskattas den maximala reaktiva effekten enligt följande ekvation om ingen fylls i manuellt:

 

Spänningsändringen vid in-/ urkoppling beräknas enligt följande ekvation:

 

 

För enfasigt anslutna anläggningar används nätets jordslutningsimpedanser (förimpedanser) och fasspänning, och för trefasigt anslutna används kortslutningsimpedanser och huvudspänning. Beräkningen utförs både vid den aktuella anslutningspunkten, samt närmast överliggande sammankopplingspunkt mot andra kunder (vilket kan vara skena i kabelskåp eller nätstation eller liknande).

Där Sref är vindkraftverkets skenbara märkeffekt (kVA), och Sk är nätets kortslutningseffekt (kVA). Flicker vid drift beräknas enligt följande ekvation:

 

Flicker vid uppstart beräknas enligt följande ekvation:

 

 

Spänningsändring vid uppstartsförlopp av ett vindkraftverk beräknas enligt följande ekvation: