<< Click to Display Table of Contents >> Osymmetriska beräkningar |
Både belastningsfördelning och felströmsberäkning är implementerade.
Beräkningen är huvudsakligen avsedd för LV-nät, och kan startas på en nätstations uppsida eller på valfria punkter i LV-nätet.
Om ingen beskrivning av ledningars faskombination finns, antas att ledningarna är en normal distributionsledning med 3-faser och nolla. Om lastpunkterna inte har specifik fasangivelse antas symmetrisk last på de 3-faserna.
Startspänningar anges i fasspänning. Endast ett värde för fas 1 behöver anges då beräkningen automatiskt sätter de andra fasernas startvärden till samma värde. Om alla startspänningar anges kommer alla tre värden att användas i beräkningen.
Faskoder anges i attributformuläret, flik Projekterad last. Tryck Lägg till och ange önskad Faskod i rullgradinslistan.
•Maskor är inte tillåtna.
•Parallella transformatorer är inte tillåtna.
•Enfas-transformatorer är inte tillåtna
•Ledningen har en faskod som inte överenstämmer med närmast ovanliggande ledning.
•Lastpunkten har en faskod som inte överensstämmer med matande lednings faskod.
•Parallella transformatorer.
•Parallella ledningar kan bara beräknas för 3-fasig konfiguration.
1.Volt 1 R-fas
2.Volt 2 S-fas
3.Volt 3 T-fas
4.Vinkel 1
5.Vinkel 2
6.Vinkel 3
7.Spänningsfall 1
8.Spänningsfall 2
9.Spänningsfall 3
10.Ledningsström 1
11.Ledningsström 2
12.Ledningsström 3
13.Summaström
14.Relativ belastningsström 1
15.Relativ belastningsström 2
16.Relativ belastningsström 3
17.Aktiva förluster 1
18.Aktiva förluster 2
19.Aktiva förluster 3
20.Reaktiva förluster 1
21.Reaktiva förluster 2
22.Reaktiva förluster 3
23.Trefas aktiv korts.effekt
24.Trefas reaktiv korts.effekt
25.Trefas skenbar korts.effekt
26.Ik3 i Knp
27.Ik2 i Knp
28.Kortslutning fas-nolla i knp (Om inga generatorer räcker det med ett resultat, detta!)
29.Kortslutning fas-nolla 1 i knp R-fas
30.Kortslutning fas-nolla 2 i knp S-fas
31.Kortslutning fas-nolla 3 i knp T-fas
32.Zk Plus
33.Rk Plus
34.Xk Plus
35.Ik3 i Led
36.Ik2 i Led
37.Kortslutning fas-nolla i ledning (Om inga generatorer räcker det med ett resultat, detta!)
38.Kortslutning fas-nolla 1 i Ledning ovanifrån
39.Kortslutning fas-nolla 2 i Ledning ovanifrån
40.Kortslutning fas-nolla 3 i Ledning ovanifrån
41.Kortslutning fas-nolla 1 i Ledning underifrån
42.Kortslutning fas-nolla 2 i Ledning underifrån
43.Kortslutning fas-nolla 3 i Ledning underifrån
44.Skyddande säkring fabrikat
45.Skyddande säkring märkström
46.Föreslagen säkring fabrikat
47.Max säkring IkMax Högsta felströmmen som förekommer (Max av Ik3, Ik2, ik1-RST)
48.Max säkring IkMin Lägsta felströmmen som förekommer (Min av Ik3, Ik2, ik1-RST)
49.Min säkring
50.Max säkring
51.Bryttid IkMax
52.Bryttid IkMin
53.Larm ledningens korttidsström
Ändra en Anslutningspunkt (under fliken "anslutningspunktsdata") till obalanserad last genom att ange faskoden till 1-N (kan även heta L1-N). Lasten kommer då läggas in mellan Fas 1 och noll
Ändra en ledning till enfasleding (fliken "Kabeldata"). Faskod 2-N (kan även heta L2-N)
Ändra även anslutningspunkten till Fas 2 – noll. (L2-N)
Lägg upp en resultatmall med önskade osymmetriska beräkningsresultat. I exemplet spänning och ström.
Spåra på samma sätt som för en vanlig distributionsberäkning.
Välj osymmetrisk beräkning samt ange minst en fasspänning i startformuläret (Matningsspänning (V)).
Resultatutvärdera med resultatmallen med osymmetriska resultattermer.
Om man aktiverar "Visa strömriktning i karta" kan man kan se att ström bara går i en fas. Skärmdumpen nedan är från elschemat.
Ytterligare analys kan göras genom att öppna rapporter för en osymmetrisk beräkning.
Generatorn dokumenteras som en vanlig distributionstransformator men inkopplingsfas måste anges.
Enfasgenerator inkopplad mellan Fas L2 och nolla. (S-N)
För belastningsfördelning behövs ingen specialanalys
För felströmsberäkningar redovisas följande specialanalys för enfasiga kortslutningsströmmar.
I knutpunkter redovisas enfasiga kortslutningsströmmar fasvis. Bidrag från alla ingående generatorer i nätet inklusive ev generator i punkten själv samt från matningspunkt.
I ledningar redovisas både felströmmar uppifrån ned mot tillpunkten (felpunkten) samt felströmmar från felpunkten och uppåt i nätet.
Felströmmar uppifrån får bidrag från andra generatorer i nätet samt matningspunkten. (Exkl ev generator i punkten själv) Det är den lägsta av dessa felströmmar som ligger till grund för säkringskontrollerna.
Felströmmar underifrån får bidrag från generatorererna nedanför ledning i matningsordning.
Teori och härledning för trefasigt ossymetriskt lastflöde finns i den engelska versionen av detta avsnitt. Den engelska användarguiden hittar du genom att starta programmet med engelska som språk.